”Vi står mitt i en ny tid för bröstpatologin”

Eugenia Colón, överläkare Unilabs

Bröstpatologin befinner sig i snabb förändring – där digitalisering, AI och nya biomarkörer omformar både arbetssätt och behandlingar. Unilabs överläkare Eugenia Colón berättar om ett yrke i vetenskapens och vårdens frontlinje. Hon beskriver sitt arbete som både krävande och djupt meningsfullt – en kombination av klinisk påverkan, vetenskaplig nyfikenhet och tekniskt nytänkande.
 

– Det mest givande med mitt arbete är att våra diagnoser påverkar behandlingen direkt. Bedömningar av tumörtyp, kantstatus, lymfkörtlar och biomarkörer som ER, PR och HER2 styr beslut om kirurgi, systemisk behandling och målstyrda terapier – och påverkar patientens prognos direkt.

Hon beskriver även hur den vetenskapliga utvecklingen inom bröstcancer gör yrket extra spännande. Nya biomarkörer, molekylära subtyper och så kallade companion diagnostics – exempelvis att HER2-low (Låg förekomst av proteinet HER2) nu är kliniskt relevant – gör att patologer spelar en allt mer central roll inom precisionsonkologi.
 

Framtiden: samarbete mellan människa och maskin

Den tekniska utvecklingen går snabbt. Digital patologi och AI-algoritmer ökar både precision och effektivitet.

– Helbildsskanning (en standardiserad, fullständig analys av bröstprover som utförs av en patolog) och AI kan minska variationen mellan bedömare och frigöra tid för svårare fall. Det blir en form av augmenterad patologi. AI kan ta hand om rutinuppgifter, medan vi fokuserar på helhetsbedömningen och den kliniska tolkningen. Det handlar om att förstärka, inte ersätta, patologens roll.

– Men för att tekniken ska fungera i praktiken krävs validering, regulatoriskt godkännande och smidig integration i våra system, förklarar Colón.
 

Fler markörer – större ansvar

Utvecklingen inom bröstcancerbehandling ställer nya krav på patologin.

– Nya terapier, som till exempel antikropp–läkemedelskonstruktioner för patienter med HER2-low, gör att gränserna mellan diagnostiska kategorier blir mer finmaskiga. Det kräver standardisering och kontinuerlig fortbildning för att hålla hög kvalitet, säger hon.

Molekylär profilering blir också allt viktigare. Patologen ansvarar ofta för vävnadsurval och tolkning av de rapporter som används för att skräddarsy behandlingar.

Hon tror att framtida patologirapporter kommer att kombinera klassisk histologi med molekylära och spatiala biomarkörer.

– I stället för att bara beskriva tumörens utseende kommer vi att kunna ge en integrerad riskprofil och vägledning för behandling.

Men utvecklingen måste också vara jämlik.

– Det är viktigt att nya tekniker och terapier inte bara blir tillgängliga för vissa patientgrupper eller i vissa regioner. Rättvisa i diagnostik och vård är avgörande.
 

Drömmen om helhet och hållbarhet

På frågan vad hon själv önskar mest i sin professionella roll, tvekar hon inte länge.

– En fullt integrerad digital patologi med validerad AI som är godkänd och smidigt integrerad i våra arbetsflöden, det vore fantastiskt. Och framför allt att vi bevarar det mänskliga perspektivet mitt i all teknik.