Skip to main content

Radiologi

29 October 2020

Mammografi i framtiden

Sophia Zackrisson, överläkare och professor på Unilabs.

Sophia Zackrisson, överläkare och professor inom radiologi Unilabs.
 

Möt Sophia Zackrisson, överläkare och professor inom radiologi. Hon leder en forskargrupp och är ansvarig för all forskning inom radiologi på Skånes Universitetssjukhus i Malmö, både inom bröstradiologi samt röntgen. I hennes arbete ingår tre delar: forskning inom bröstradiologi, undervisning inom läkarprogrammet för radiologi, samt kliniskt arbete. Det kliniska arbetet utför hon på Unilabs i Malmö som bröstradiolog, där merparten av forskningen görs. Sophia har arbetat inom radiologi i över 20 år och startade sin karriär 1999 som underläkare på röntgen i Ystad, där hon vikarierade innan sin AT och fortsatte därefter med ST inom radiologi i Malmö, kombinerat med forskning. 
 

Hur kom du in på radiologi och mammografi?

Hade du frågat mig när jag läste medicin så hade jag inte sagt att jag skulle bli radiolog, men det var något som dök upp som ett intressant alternativ mot slutet av utbildningen. Jag började arbeta med ett forskningsprojekt där jag kom i kontakt med den inspirerande personen Ingvar Andersson, som fortfarande jobbar på Unilabs Malmö, han är ett stort och tungt namn inom bröstradiologi i Sverige och i världen. Forskning i kombination med intresse för teknik samt att jag trivdes väldigt bra på mitt första vikariat i Ystad ledde mig till radiologi och mammografi.

 

Kan du berätta om forskningen som du gör på Unilabs?

Vi gjorde en stor studie mellan 2010-2015 i Malmö där vi utvärderade tomosyntes eller 3D mammografi i screeningen och som visade att vi hittade 34% fler tumörer med tomosyntes jämfört med vanlig mammografi. Detta gav också ett enormt bildmaterial från de 15 000 kvinnorna med både 3D mammografi och 2D mammografi, och de här kvinnorna kommer vi att följa upp i olika screeningomgångar för att se vad som händer. Ett stort arbete pågår med detta material i olika delstudier, inte minst för att testa olika AI-verktyg, både för 2D och 3D mammografi där vårt material är en guldgruva för att utföra den typen av studier.

Vidare har forskargruppen utvecklat en tryckmätning som ger en tryckbild av bröstet, i samband med att man ändå komprimerar bröstet under mammografiundersökningen. Det är en slags mekanisk avbildning av bröstet eftersom tumörer är styvare än normalvävnad och man kan även visa hur väl bröstet är positionerat. Detta kan användas i två syften: dels rent diagnostiskt för att hjälpa till att säga om det är en cancer eller fria från cancer, dels kan man använda det som feedback till sköterskorna för att se att trycket hamnar rätt över bröstet. Det är en tunn trycksensor som ligger på mammografiplattan, den mäter trycket samtidigt som man tar röntgenbilden men tanken är att i framtiden integrera detta i kompressionsplattan.

Vi tror att detta skulle vara intressant information att ta del av när man screenar för bröstcancer för att kunna ta beslut om att återkalla kvinnor eller ej för fynd som man ser på röntgenbilderna. Information från tryckmätningen kan hjälpa till att ge ytterligare information tillsammans med röntgenbilden, framförallt för att fria från cancer samt kunna säga att det är något godartat eller helt enkelt normal vävnad, när det inte finns något högt tryck över det specifika området.

Just nu gör pågår en klinisk studie i Malmö på återkallade kvinnor där vi ser om tryckmätning skulle kunna få ner andelen som behöver göra extra undersökningar och biopsier. Resultaten kommer att bli klara under 2021.

Vi håller även på och startar upp studier med magnetkameraundersökningar (MR) av bröst på Skånes Universitetssjukhus i Lund, där det finns en högfälts–MR (7T), som ger väldigt högupplösta bilder.

I forskargruppen har vi även röntgensköterskor som undersöker  upplevelser hos de kvinnor som har familjärt förhöjd risk för bröstcancer eller bär på en bröstcancergen. Dessa kvinnor går på regelbunden screening med MR och vi undersöker om det finns psykosociala konsekvenser som är kopplade till ett sådant kontrollprogram. Det är det som är det roliga i forskargruppen, att vi har allt ifrån väldigt tekniska projekt till mer mjuka, men lika viktiga frågor som t.ex. deltagande i screening.

Jag är även involverad i ett annat intressant och högaktuellt projekt som kommer starta på Unilabs Helsingborg om kontrastförstärkt mammografi där vi ska undersöka om kontrastförstärkt mammografi kan tillföra något innan man opererar kvinnor med konstaterad bröstcancer.

 

Hur har digitaliseringen sett ut inom mammografi?

Under de 20 år som jag har varit i branschen har det hänt otroligt mycket inom mammografi. Dels den digitala utvecklingen specifikt men även tillkomst av nya metoder som vi kan använda både i screening, diagnostiken samt i ultraljud när vi väl utreder misstänkta fynd. Jag förväntar mig att det kommer fortsätta ändras väldigt mycket. Man kan ändå säga att basen i det arbete vi gör inom mammografi fortfarande är ganska klassiskt. Den traditionella mammografin har blivit mycket bättre men det är ett otroligt robust verktyg. Det är kostnadseffektivt, det är repeterbart och lätt att jämföra över tid etc. Och använder man den traditionella mammografin på rätt sätt i kombination med framförallt ultraljud, så är det väldigt intressant och se hur många fall vi faktiskt klarar av väldigt bra med just de metoderna, trots att vi har andra mer avancerade metoder idag. Men jag tror att t. ex. MR:s roll kommer att förändras i framtiden och det kommer styras mycket av vad kirurgerna behöver ha för karta innan man opererar. Det som är det svåra med bröstradiologi är det finns väldigt mycket nya utmanande tekniker, men vilken plats ska de ha och hur använder vi dem fortsatt effektivt?

 

Vad tror du om framtiden för mammografi och AI i screening?

Det är mycket som fortfarande behöver bevisas för att vi ska kunna använda AI direkt i screeningen. Men det ser mycket mer lovande ut nu med de AI-metoder som redan finns idag, tidigare hade vi metoder som kallas för CAD (1980-90 talet) och det går inte att jämföra med det vi har idag.

Jag tror att man kommer se en introduktion av AI inom olika delar av vårt arbete, men vi måste visa precis som för vilken annan ny metod som helst, att AI är kostnadseffektivt. Annars introducerar vi något som inte är förankrat i vetenskapen och som vi inte vet om det är tillräckligt bra eller bättre än vad vi har idag. Sedan får man ställa effektivitets-perspektivet mot en viss personalresurs brist som finns inom mammografi där vi kanske snabbare tar till oss AI än andra branscher då det är brist på bröstradiologer.

Det finns lite utmaningar kvar gällande AI men jag tror att det kommer finnas med inom mammografi i framtiden. Det kanske kan användas till att försöka uppskatta kvinnors enskilda risk för bröstcancer, för att göra screeningen anpassad utifrån risk t.ex. Sedan i själva granskningen av röntgenbilder för att både hitta bröstcancer säkrare men också, nästan ännu viktigare, att utesluta bröstcancer. Det är en väldigt stor del av våra undersökningar som är normala, majoriteten av kvinnorna som vi tar emot är friska, eller har godartade förändringar som inte är cancer.

 

Vad tycker du är mest värdefullt att jobba med inom mammografi?

Det kliniska arbetet för att det är en väldigt patientnära verksamhet inom radiologi, jämfört med mycket annat. Vi har ett direkt ansvar för kvinnorna som vi möter och tar beslut om olika ingrepp som behöver göras och jag tycker om det patientnära arbetet, där vi hjälper många kvinnor genom en utredning som ofta är förknippad med mycket oro. Interaktionen och teamarbetet med övrig personal är väldigt stimulerande samt att man jobbar i ett multidisciplinärt sammanhang som är roligt, med kirurger, onkologer, patologer, etc. Bröstradiologin har varit en ”role model” för många andra cancertyper som har följt efter i samma spår senare, så det tycker jag är styrkan och att det är tydligt att man gör skillnad.

 

Jag är väldigt stolt över att vi har lyckats göra så stora studier och att Sverige är fortsatt på kartan när det gäller mammografiscreening. Sverige har gjort många av de tidigare mammografistudierna och jag är väldigt stolt över att få fortsätta bära den traditionen.

 

 

VÄLKOMMEN TILL unilabs hemsida

GÅ vidare till huvudhemsidan

ELLER VÄLJ ETT LAND I LISTAN NEDAN