Datortomografi (DT)
DT är en röntgenmetod som ger mycket detaljerade bilder av kroppens organ. Läkaren kan på så sätt lättare upptäcka skador och sjukdomar. Det finns också potentiella risker med metoden, därför måste alla enskilda undersökningar vara berättigade och undersökningen optimerad för att besvara frågeställningen.
Remiss till datortomografiundersökning bör innehålla en riktad frågeställning. Även angelägenhetsgrad i tid är av värde för vår prioritering. För mer information se riktlinjer för remittering till bilddiagnostik.
Hur går det till?
Patienten får avlägsna kläder, smycken och andra föremål som kan störa i bilden. Metallimplantat ger artefakter i bilden men utgör ingen kontraindikation. Patienten ligger på ett bord som rör sig genom genom en kort tunnel (ca 70 cm i diameter) samtidigt som området bestrålas. Avancerade detektorer fångar upp röntgenstrålarna som omvandlas till bilder i datorn.

Gravid? Då ska undersökningen, om så är medicinskt tillrådigt, skjutas upp till efter förlossning.
Bra att veta
Kontraindikation
Inga kontraindikationer finns för datortomografi men väl för iv-kontrastmedel.
Kontrastmedel
Jodhaltigt kontrastmedel används vid undersökningar för att visualisera vävnader bättre. Kontrastmedel ges intravenöst och/eller peroralt och ordineras av radiolog vid prioritering.
Jodkontrastmedel är kontraindicerat vid gravt nedsatt njurfunktion, feokromocytom (ska blockeras före kontrastinjektion med både alfa och beta-blockad), myastenia gravis (narkos ska närvaro om kontrastmedel ska ges), grav hjärtsvikt, manifest thyreotoxikos och planerad radiojodbehandling.
Jodkontrast kan i sällsynta fall ge upphov till allergiska reaktioner. Vanligt är att patienten upplever en värmekänsla i kroppen vid injicering av kontrastmedel vilket är övergående och ofarlig.
Fasta
Vissa DT-undersökningar kräver att du fastar innan. Detta får du i så fall besked om i din kallelse. Vid andra undersökningar sprutar vi in en kontrastvätska i blodet. Avsikten med detta är att se eventuella sjukdomsprocesser tydligare. Många får en känsla av värme när kontrastvätskan strömmar in i kroppen, men detta går fort över och är helt ofarligt.
Om du har dålig njurfunktion eller tar medicin för diabetes, är det viktigt för oss att veta det på förhand. Vid undersökning av buken får du vanligtvis dricka kontrastvätska för att det ska vara lättare att se tarmen.
Strålskydd
Röntgenstrålning är joniserande strålning och därför är varje röntgenenhet ålagd av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) att se till att varje undersökning som utförs, är berättigad och optimerad. Detta betyder att vår personal gör en bedömning av remissens rimlighet, val av undersökningsmetod samt ser till att stråldosen blir så låg som rimligen är möjlig baserat på typ av undersökning och individstorlek. Om du som patient eller vårdpersonal vill veta mer om joniserande strålning eller om olika typer av röntgenundersökningar, så finns det mer information på 1177 Vårdguiden.
Graviditet och amning
Kvinnor mellan 15-50 år ska alltid tillfrågas om graviditet före röntgenundersökningar i bukregionen. Om kvinnan är gravid skall undersökningen, om så är medicinskt tillrådigt, skjutas upp till efter förlossning. Vid de tillfällen då undersökning måste utföras skall en enskild bedömning göras för att optimera undersökningen, dvs reducera stråldosen så mycket som möjligt.
Jodkoncentrationen i modersmjölk varierar med 1-10 % av plasmakoncentrationen, vilket motsvarar ca 0,2 % av en normal ”barndos”. Amningen behöver således inte avbrytas i samband med kontrastmedelsinjektion till modern.
Råd/information till patienter som undersökts med röntgenkontrastmedel som injicerats i blodbanan
Drick efter undersökningen
Kontrastmedlet utsöndras via njurarna och försvinner ur kroppen på cirka 24 timmar. För att underlätta denna utsöndring bör du dricka regelbundet under
resten av dagen, cirka 1 dl per timme, tills du ska gå och lägga er.
OBS! Detta gäller ej om du lider av hjärtsvikt, njursvikt eller annat tillstånd som lett till att du ordinerats att begränsa ditt intag av vätska.
Om du har diabetes och tar medicin som innehåller metformin
Om du i samband med röntgenundersökningen ordinerats att göra uppehåll i din medicinering med metformin skall njurfunktionen kontrolleras 2-3 (senast 5) dygn genom ett blodprov (t.ex. kreatinin) innan du börjar och ta medicinen igen. Tala med din diabetessköterska, vårdcentral eller läkare om detta om du inte redan fått en remiss för ett sådant blodprov.
Allergisk senreaktion
I sällsynta fall kan läkemedel och även kontrastmedel ge upphov till en fördröjd allergisk reaktion. Vanligast är hudutslag och/eller klåda inom något eller några dygn efter undersökningen. I allmänhet är dessa symtom lindriga och försvinner spontant utan behandling. Om du mot förmodan skulle få en sådan reaktion är det viktigt att du ringer (tel. 0771-40 77 20) och meddelar oss detta! Får du besvärande klåda kan du köpa Zyrlex receptfritt på apoteket. Hjälper inte detta eller om du upplever reaktionen som besvärande ur andra synpunkter eller om hudblåsor skulle uppstå ska du ta kontakt med din läkare, sjukvårdsrådgivningen, primärvården eller akutmottagning. Berätta att du varit på en undersökning och fått röntgenkontrastmedel insprutat i blodet. Du kan informera röntgen i efterhand om du behöver omedelbar vård.