Skip to main content

Datortomografi (DT)

DT är en röntgenmetod som ger mycket detaljerade bilder av kroppens organ. Läkaren kan på så sätt lättare upptäcka skador och sjukdomar. Det finns också potentiella risker med metoden, därför måste alla enskilda undersökningar vara berättigade och undersökningen optimerad för att besvara frågeställningen.

Remiss till datortomografiundersökning bör innehålla en riktad frågeställning. Även angelägenhetsgrad i tid är av värde för vår prioritering. För mer information se riktlinjer för remittering till bilddiagnostik

Hur går det till?

Patienten får avlägsna kläder, smycken och andra föremål som kan störa i bilden. Metallimplantat ger artefakter i bilden men utgör ingen kontraindikation. Patienten ligger på ett bord som rör sig genom genom en kort tunnel (ca 70 cm i diameter) samtidigt som området bestrålas. Avancerade detektorer fångar upp röntgenstrålarna som omvandlas till bilder i datorn.

Datortomografi (DT)

Om kvinnan är gravid skall undersökningen, om så är medicinskt tillrådigt, skjutas upp till efter förlossning.

Bra att veta

Kontraindikation

Inga kontraindikationer finns för datortomografi men väl för iv-kontrastmedel. DT-tekniken innebär relativt hög stråldos till patienten varför nyttan med undersökningen alltid ska vägas mot riskerna av strålningen.

Kontrastmedel

Jodhaltigt kontrastmedel används vid undersökningar för att visualisera vävnader bättre. Kontrastmedel ges intravenöst och/eller peroralt och ordineras av radiolog vid prioritering.

Jodkontrastmedel är kontraindicerat vid gravt nedsatt njurfunktion, feokromocytom (ska blockeras före kontrastinjektion med både alfa och beta-blockad), myastenia gravis (narkos ska närvaro om kontrastmedel ska ges), grav hjärtsvikt, manifest thyreotoxikos och planerad radiojodbehandling.

Jodkontrast kan i sällsynta fall ge upphov till allergiska reaktioner. Vanligt är att patienten upplever en värmekänsla i kroppen vid injicering av kontrastmedel vilket är övergående och ofarlig.

Fasta

Vissa DT-undersökningar kräver att du fastar innan. Detta får du i så fall besked om i din kallelse. Vid andra undersökningar sprutar vi in en kontrastvätska i blodet. Avsikten med detta är att se eventuella sjukdomsprocesser tydligare. Många får en känsla av värme när kontrastvätskan strömmar in i kroppen, men detta går fort över och är helt ofarligt.

Om du har dålig njurfunktion eller tar medicin för diabetes, är det viktigt för oss att veta det på förhand. Vid undersökning av buken får du vanligtvis dricka kontrastvätska för att det ska vara lättare att se tarmen.

Strålskydd

Röntgenstrålning är joniserande strålning  och därför är varje röntgenenhet ålagd av Strålsäkerhetsmyndigheten SSM att bedöma om önskad undersökning är berättigad. Som hjälpmedel till remitterande läkare erbjuder vi beslutsstöd via http://www.radguide.se/. och därför skall annan modalitet väljas om så är möjligt. Statens strålskyddsmyndighet har gett ut en skrift som heter Riktlinjer för remittering till bilddiagnostik. Inom radiologin pågår ett ständigt arbete med att minska stråldoser till patienten och nyttan för patienten alltid vägas mot riskerna. Ju yngre patient desto känsligare för strålningen. Strålskyddsmyndigheten har gett ut en skrift som heter Riktlinjer för remittering till bilddiagnostik.

Graviditet och amning

Kvinnor mellan 15-50 år ska alltid tillfrågas om graviditet före röntgenundersökningar i bukregionen. Om kvinnan är gravid skall undersökningen, om så är medicinskt tillrådigt, skjutas upp till efter förlossning. Vid de tillfällen då undersökning måste utföras skall en enskild bedömning göras för att optimera undersökningen, dvs reducera stråldosen så mycket som möjligt.
 

Jodkoncentrationen i modersmjölk varierar med 1-10 % av plasmakoncentrationen, vilket motsvarar ca 0,2 % av en normal ”barndos”. Amningen behöver således inte avbrytas i samband med kontrastmedelsinjektion till modern.

 

VÄLKOMMEN TILL unilabs hemsida

GÅ vidare till huvudhemsidan

ELLER VÄLJ ETT LAND I LISTAN NEDAN