Strålskydd

Frågor och svar kring röntgenstrålning

Är strålning farligt?
Det är helt naturligt att vara nervös inför en röntgenundersökning och många är oroliga för hur mycket strålning de kommer att utsättas för. I kommande text ska vi resonera kring strålning och risker. 

Röntgenstrålning är joniserande strålning och därför är varje röntgenenhet ålagd av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) att se till att varje undersökning som utförs, är berättigad och optimerad. Så kallad joniserande strålning är något som vi konstant utsätter oss för genom att vistas på jorden (naturlig bakgrundsstrålning). Denna strålning kommer från rymden och marken under oss samt att det finns radioaktiva atomer inuti oss människor som ger ifrån sig joniserande strålning, t.ex. kol-14 och kalium-40. Tillsammans ger detta ett naturligt strålningsbidrag på cirka 1,2 mSv per år. 

Genom att flyga och vistas högre upp i atmosfären utsätter vi oss för mer joniserande strålning än när vi vistas på marken. En flygresa t/r till New York ger till exempel samma mängd strålning som att göra en lungröntgenundersökning (ca 0,1 mSv). 

Hur stor är risken med röntgenstrålning?
Mängden joniserande strålning som används vid röntgenundersökningar är liten och den kan inte orsaka några synliga skador på kroppen eller huden. Det finns dock en ytterst liten riskökning att få en framtida cancer på grund av bestrålningen:
 
Storleksordning på stråldos – Riskökning 
0,01 mSv    –    En på miljonen
0,1 mSv    –    En på hundratusen
1 mSv    –    En på tiotusen
10 mSv    –    En på tusen

Den naturliga risken att någon gång i livet drabbas av en cancer innan man fyller 75 år är en på tre, det vill säga att göra en röntgenundersökning riskerar att ge en ytterst liten ökning av denna livstidsrisk. Om man skulle drabbas av en strålningsinducerad cancer visar sig denna först långt senare i livet (decennier).  
 

Datortomografi

Datortomografi är ett kortare rör som du åker fram och tillbaka i. Först tar man två olika översiktsbilder och utifrån dessa anpassar utrustning stråldosen efter din kroppsform innan den riktiga bildtagningen utförs. Detta görs för att få tillräckligt bra bildkvalitet till så låg stråldos som möjligt. Datortomografi är bra på de flesta frågeställningar och används för att få en god överblick.

Gör du en datortomografiundersökning (DT) är stråldosen normalt i storleksordning 0,2 mSv till 15 mSv.
 

Konventionell röntgen (”vanlig” röntgenundersökning)

Konventionell röntgen kallar man den ”vanliga” formen av röntgenundersökning när man tar en eller flera bilder på den kroppsdel som ska undersökas. Även här justeras stråldos utifrån din kroppsform med hjälp av sensorer i utrustningen för att få tillräckligt bra bildkvalitet till så låg stråldos som möjligt.

När du gör en konventionell röntgenundersökning är stråldosen till dig normalt i storleksordningen 0,001 till 1,0 mSv.

Bentäthetsmätning (DXA)

När man misstänks lida av benskörhet gör man en bentäthetsmätning med en så kallad DEXA eller DXA. Patienten ligger på en brits och röntgenröret sveper över och tar bilder på ryggrad och höfter. 

När du gör en bentäthetsmätning är stråldosen till dig normalt i storleksordningen 0,001 till 0,01 mSv.

Mammografi

I Sverige erbjuds mammografi till alla kvinnor mellan 40-74 år för att fånga upp bröstcancer i ett tidigt stadium. Vid en mammografi tas normalt två bilder per bröst. 

När du gör en mammografi är stråldosen till dig normalt i storleksordningen 0,1 till 0,4 mSv.

Ultraljud

När du utför en ultraljudsundersökning är det inte joniserande strålning som används utan ljudvågor. Denna typ av undersökning är lämplig för vissa frågeställningar och har en begränsad möjlighet att se djupare in i kroppen.

Magnetkamera

En magnetkamera är ett längre rör som man åker in i. Här används inte heller joniserande strålning utan starka magnetfält och radiovågor för att få fram bilder av undersökt organ. Magnetkamera är bra på mer specifika frågeställningar men är mindre lämplig då man har svår klaustrofobi eller vissa implantat i kroppen.

Är barn känsligare för röntgenstrålning?
Olika individer är olika känsliga för joniserande strålning, ju yngre man är desto känsligare är man. Vi justerar alltid stråldosen efter patientens storlek, barn får därför mindre mängd strålning än vad en vuxen skulle få av samma typ av undersökning.
 

Har jag fått rätt typ av undersökning?
Det finns olika utrustningar på en röntgenavdelning och dessa fungerar alla på lite olika sätt. Som utgångspunkt vill man alltid välja den utrustning som är bäst på att besvara frågeställningen. Många som är oroliga för joniserande strålning ringer till oss och vill göra en magnetkameraundersökning eller ultraljud i stället, då man inte utsätts för joniserande strålning, men dessa undersökningar är inte lämpliga för alla typer av frågeställningar.  

Röntgenläkaren väljer den utrustning som är bäst lämpad att besvara den frågeställning som din remiss har.
 

Finns det en gräns för hur många röntgenundersökningar man får göra?
Det finns ingen gräns över hur många röntgenundersökningar du som patient kan göra, vare sig inom ett visst tidsintervall eller totalt i livet med hänsyn till strålningen. Din läkare (remittenten) bedömer utifrån din sjukdomshistoria om en röntgenundersökning är berättigad eller ej. Upprepade undersökningar med intravenöst kontrastmedel kan komma att ha väntetid mellan sig för att kontrastmedlet inte ska överbelasta njurarna.
 

Är det farligt att röntga sig när man är gravid?
För vissa röntgenundersökningar kommer du som är kvinna mellan 15-50 år att bli tillfrågad om du är gravid. Vanligtvis väljer man då att inte utföra undersökningen om den inte är akut. 

Ska du röntga delar av kroppen som ligger långt ifrån magen som t.ex. en hand, fot eller huvud kommer du inte tillfrågad om graviditet eftersom stråldos till fostret blir obefintlig. 

Om du upptäcker i efterhand att du är gravid och har råkat göra en röntgenundersökning över magen behöver du ändå inte bli orolig. Det finns ingen risk för missbildning av fostret av en enstaka röntgenundersökning.
 

Måste jag göra min undersökning om jag är orolig?
Det är alltid du som patient som bestämmer om du vill göra din röntgenundersökning eller inte. Är man osäker eller inte är nöjd över val av undersökning bör man i första hand kontakta sin remittent och diskutera detta. 
Det är dock värt att komma ihåg att för en väl berättigad röntgenundersökning är risken mycket mindre än den nytta som den kan göra för dig som patient för att ställa diagnos. Den största risken kan vara att inte utföra sin undersökning.